Den närmaste

Hon kom till mig natten som var, ställde sig vid min säng, nosade upp mot mitt ansikte.
Körde fram sitt stora huvud och tryckte det mot mina händer. Sedan stod hon bara där, helt stilla.

Hon brukar inte komma om nätterna, för då sover hon sin skönhetssömn. Sällan skäller hon eller låter i sömnen. Ibland blir hon för varm, far upp ur sin säng och ramlar ned på golvet med ett högt ramla-ned-på-golvet-ljud. Sedan brukar hon bara fortsätta sova. Lugna, jämna andetag, ibland snarkar hon lite.

Men den här natten kom hon till mig. Jag var, är, sjuk. Sov i korta intervaller, vaknade, hostade. Hade svårt att andas, svårt att hosta också eftersom det gjorde så ont. En helt vanlig hosta, en helt vanlig sjukdom, kanske en förkylning, en halsinfektion eller något. Men jag kände mig eländig, ynklig. Vet att jag gav ifrån mig kvidande läten. Frös och svettades mellan hostningarna. Hostade så att jag nästan kräktes. Tur att ingen ser en i det tillståndet!

Förutom hon. Hon ser mig i alla typer av situationer. Hon är med mig genom alla typer av sinnesstämningar. Min fyrbenta ledsagarinna. Ett levande hjälpmedel som staten har köpt åt mig för att mitt liv ska bli bättre – och i längden mindre kostsamt för staten. Och ja, staten, mitt liv blir verkligen bättre med henne. Oersättligt mycket bättre.

Varför kom hon och stod hos mig den här natten? Var hon bekymrad över min status, ville se hur det var med mig? Eller tyckte hon att det lät förskräckligt om mig, ville hon bara i all vänlighet påtala att jag störde hennes sovkomfort?

När jag slutade klappa hennes stora huvud, vände hon och började gå ut ur sovrummet. Hon har två sovplatser och tydligen tänkte hon nu gå till den andra.
Näää, sa jag med bedjande, knarrig röst och rosslande andning. Kan du inte sova här i mattes rum?

Då stannade hon upp, vände tillbaka. Gick med långsamma steg in i sovrummet igen, la sig i sin säng. Så brukar hon inte göra. Hon är en bestämd individ som själv avgör var hon vill sova. Ibland, när jag känner mig lite sällskapssjuk, eller lite rädd efter att ha läst någon otäck deckare, brukar jag försöka ropa in henne till mig när hon har gått till sin andra sovplats. Hon brukar inte röra en fena.

Jag fortsatte hosta, vända och vrida mig. En gång till kom hon fram under natten, stod stilla med huvudet mot min hand. På mornarna brukar hon alltid komma fram och hälsa på mig, men då på ett livligt sätt. Vanligtvis kommer hela framdelen upp i sängen. Någon enstaka gång har hon väckt mig för att hon har behövt gå ut på natten, men då har hon travat runt nervöst så att hennes behov har framgått tydligt. Det här att bara komma fram och stå, det är något annat. När jag tänker efter, brukar hon ibland göra så när jag har haft väldigt ledsna patienter. Hon brukar först fråga om lov genom att ställa sig bredvid mig och putta på min hand. Om jag har gett min tillåtelse och patienten sin, brukar hon gå fram till patienten och bara stå där. Alltid har det lett till att patienten har blivit lugn.

Jag tänker på hennes liv och arbetsliv. Hon har oregelbundna arbetstider, vet aldrig från ena dagen till den andra hur mycket hon ska jobba. Ibland är hennes arbetsuppgifter krävande, kanske just en sådan där dag då hon bara skulle vilja ligga och sova. Andra gånger är arbetsuppgifterna tråkiga, samma, samma, samma. Ibland blir hon besviken, tror att vi är på väg till tåget för att resa bort, vilket hon verkar älska. I stället vill matte att hon ska svänga av mot stan. Gå runt i samma gamla tråkiga affärer.

Men hon anpassar sig. Hon kontaktar inte facket. Hon talar inte med sin chef om att hon vill ha bättre arbetsförhållanden, mer fritid, roligare fritid. Hon kanske till och med är nöjd.
Jag hoppas det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: